Jag föddes 1952 i Uddevalla där jag växte upp tillsamman med mor, far och en äldre bror. Lysekil, där familjen hade sommarstuga och sina rötter, kom att bli min hemstad efter några års utflykter till andra orter. I slutet av 70-talet träffade jag min man, en sommarjobbande student från Lund som visade sig trivas lika bra i Lysekil som jag. Idag bor vi, min man, vår hund och jag, i Norra Grundsund, ett väldigt litet fiske/stenhuggarsamhälle strax norr om Lysekil.
Mitt konstintresse har alltid funnits men inte förrän ganska sent i livet började jag själv arbeta med konst på olika sätt, med att skapa i lera och ett eget konstgalleri. Det är ingen specifik person eller händelse som inspirerat mig men konsten har alltid funnits närvarande alltsedan jag var ung, uppvuxen i en familj med intresse för kultur av olika slag, inte minst konst och design. |
Många av mina vänner är bildkonstnärer men det är keramik som jag alltid har dragits till. Att låta händerna forma leran till skulpturer eller en stund vid drejskivan är en terapeutisk och lustfylld syssla, som om händerna själva vet vad de ska göra. Ofta har jag inte bestämt i detalj vad jag ska forma, utan formen växer fram. Att arbeta efter en skiss är inte min grej, även om jag har planerat en grundform.
Min utbildning har inte varit inriktad på konst men har ändå haft stor betydelse för mitt konstnärliga arbete. Konsthistoria var ett favoritämne i skolan men också universitetsstudierna i Geologi och Socialantropologi har en betydelse för mitt skapande, både för processer och formspråk. Varje keramisk process grundas i geologin, från själva sedimentet lera till mineralerna i glasyren.
Socialantropologin och studiet av kultur i olika delar av världen har påverkat mitt formspråk. Det är främst i den japanska kulturen och filosofin jag hämtar min inspiration till både former och tekniker. Som keramiker och skulptör är jag autodidakt. Även om jag har gått ett antal kurser så är det genom att experimentera själv och tillsammans med kollegor som jag har lärt mig det mesta. Att lära mig nytt
och pröva nya metoder är en stark drivkraft. Jag kan bli fullständigt absorberad av mitt skapande, lite lätt manisk skulle nog min man säga, efter att ha hämtat mig i verkstan efter 8-9 timmars oavbrutet arbete, utan mat eller dryck.
Förutom själva spänningen i raku-processen och nyfikenheten att pröva nytt är estetiken min huvudsakliga drivkraft. Det finns ingen underliggande önskan om att problematisera något fenomen med mitt skapande eller att säga något annat med mina skulpturer än det man ser. Sedan 2007 har jag varit yrkesverksam keramiker, dock inte som heltidssyssla, men de senaste åren har det kommit att bli min huvudsakliga verksamhet.
Socialantropologin och studiet av kultur i olika delar av världen har påverkat mitt formspråk. Det är främst i den japanska kulturen och filosofin jag hämtar min inspiration till både former och tekniker. Som keramiker och skulptör är jag autodidakt. Även om jag har gått ett antal kurser så är det genom att experimentera själv och tillsammans med kollegor som jag har lärt mig det mesta. Att lära mig nytt
och pröva nya metoder är en stark drivkraft. Jag kan bli fullständigt absorberad av mitt skapande, lite lätt manisk skulle nog min man säga, efter att ha hämtat mig i verkstan efter 8-9 timmars oavbrutet arbete, utan mat eller dryck.
Förutom själva spänningen i raku-processen och nyfikenheten att pröva nytt är estetiken min huvudsakliga drivkraft. Det finns ingen underliggande önskan om att problematisera något fenomen med mitt skapande eller att säga något annat med mina skulpturer än det man ser. Sedan 2007 har jag varit yrkesverksam keramiker, dock inte som heltidssyssla, men de senaste åren har det kommit att bli min huvudsakliga verksamhet.
Jag arbetar uteslutande med raku och bränner mina skulpturer i vedeldad eller gaseldad ugn. Det är en spännande och oförutsägbar happening med mycket eld och rök. Man vet aldrig exakt hur resultatet kommer att bli vilket är en del av tjusningen. Temperaturen går snabbt upp till 1000 grader och efter ca 30 minuter tar man ut det och placerar det i ett kärl med något brännbart material och kort
därefter kyls det ner med vatten. Det är en tuff process mot godset som ofta spricker och då lagas med guld (Kintsugi). Till skillnad från stengods måste godset tas ut ur ugnen när det nått topptemperaturen för att få de typiska effekterna.
Mitt formspråk är för det mesta, enkelt, stramt och rent i sitt uttryck, men i vissa skulpturer tar jag ut svängarna. De flesta av mina skulpturer har kroppsformer av olika slag och den skulptur som blivit den mest karaktäristiska för mitt skapande är nog ”Attitude” en överdrivet lång kvinnlig kroppsform med attityd. Skulpturerna är, trots en likhet, unika och varje är skulpterad från grunden. De är brända i ”copparmatt” eller i glaserad raku.
därefter kyls det ner med vatten. Det är en tuff process mot godset som ofta spricker och då lagas med guld (Kintsugi). Till skillnad från stengods måste godset tas ut ur ugnen när det nått topptemperaturen för att få de typiska effekterna.
Mitt formspråk är för det mesta, enkelt, stramt och rent i sitt uttryck, men i vissa skulpturer tar jag ut svängarna. De flesta av mina skulpturer har kroppsformer av olika slag och den skulptur som blivit den mest karaktäristiska för mitt skapande är nog ”Attitude” en överdrivet lång kvinnlig kroppsform med attityd. Skulpturerna är, trots en likhet, unika och varje är skulpterad från grunden. De är brända i ”copparmatt” eller i glaserad raku.
Utställningen visar rakubrända skulpturer i kroppsliga former med ytor i häftiga färgskiftningar och naken svärta.
Besök hennes sociala medier:
www.mmkeramik.se
www.instagram.com/mm.keramik
Facebook : MMkeramik eller Margareta Melin
Besök hennes sociala medier:
www.mmkeramik.se
www.instagram.com/mm.keramik
Facebook : MMkeramik eller Margareta Melin