​Torbjörn Hahne. Kommer från Dalarna, strax utanför Ludvika, nära skogen som har varit betydelsefull under hela mitt 76 åriga liv. Trädet och skogen gav ved och värme, äventyr och trygghet. 50-tal blev 60-tal och teckning (bild) blev det viktigaste ämnet i gymnasiet för mig. Skapandet fanns i hemmet där min mor var sömmerska och sydde barnens kläder medan min far som var svarvare på ASEA målade akvareller på kvällen. Jag målade och tecknade mycket hemma och skulpterade i trä med yxa och såg. Men jag ville ut från det lilla brukssamhället och sökte Nyckelviksskolan på Lidingö. En fantastisk skola där jag fick pröva på alla olika konstformer från trä till grafik.

Efter detta år sökte jag Konstfacks teckningslärarutbildning fast fler på skolan hade varnat mig att då var man ”död som konstnär”. Jag valde tryggheten och har aldrig ångrat detta. Efter 6 år i storstaden började jag resa. Där i andra kulturer fick jag inspiration till att
teckna och fotografera. I 50 år har jag använt fotografier och teckningar i min konst.

Jag kom sedan att arbeta som bildlärare i många år i Göteborg samtidigt som jag utvecklade mitt konstnärsskap. Bildsalen på skolan blev också en del av min ateljé och skapandet fortsatte ofta när jag kom hem till huset i Hindås.

​Jag arbetar med bild, relief och skulptur som skapas i stengodslera eller glas. Skisser, teckningar och fotografier överförs på screenramar. Bilderna trycks på glas eller lera och bränns i olika ugnar. I Rakutekniken skapas många olika effekter som crackeleringar och regnbågsfärger och jag gör egna jordfärger av sand och lerjord. Motiv-valet har hela tiden utgått ifrån den mänskliga kroppen och naturen.
​
Min första utställning var i min hemstad på 80-talet då jag visade mina teckningar från den första Asienresan. Sedan har det blivit ett 60 tal utställningar, både separat och grupputställningar. Jag brukar sammanfatta min konstnärliga verksamhet med ”Brända bilder och
kroppsformer i glas och lera från livets resa”.
www.torbjorn-hahne.se